...den stora kärleken.
Nä. Jag bara skojar. Jag talar naturligtvis om magsjukan. Ända sedan jag flyttade in i det lilla korridorsrummet med delad toalett har jag varit livrädd för detta. För jag vet ju att den dyker upp, förr eller senare. Så länge jag kan minnas har jag blivit magsjuk minst en gång per år, oftare när jag var liten.
Och nu är det över. Det var väl inte så illa? En natt och en morgon av kräkningar och feberyra/feberdvala (feberdrömmarna var ganska roliga, jag trodde hela tiden att jag var med i ett radioprogram som liksom började rapportera "ojoj, nu mår hon illa igen", antagligen för att jag sänt radio samma dag) och sedan klart.
Nu är jag mest uttråkad för att jag inte får gå ut inom 48 timmar efter att jag känt mig frisk (jag blev tillsagd det på skarpen av en sjuksköterska på vårdguiden när jag ringde), och ändå pallar jag inte ens gå ut i köket.
Just det. En till jobbig sak. Min lampa uppsatt med häftmassa har till slut gett upp. Inte lampan alltså, men kluddkonstruktionen. Jaja, även det var väl en tidsfråga.
Men hur gjorde du med kräkandet? gjorde du det på den gemensamma toaletten?! (eller ja, vart annars? genom fönstret...?)
SvaraRaderaLäser du min blogg läser jag din ;)
På den gemensamma toan :'( Men jag försökte städa efter mig hela tiden och gjorde superrengöring dagen efter + försökte varna de andra... men jaa... det är ju jätteohygieniskt!
SvaraRaderaJag brukar faktiskt läsa din blogg, älskar bloggar för mycket för att inte göra det, men jag är dålig på ett kommentera!